Idag va allt som vanligt igen trots att inget längre är som förut. Jag va tillbaka där jag, liksom många andra deltagare i kavajslaget, startade vår golfkarriär – Jättorp. Katrineholms golfklubb var också platsen där det första av våra, hittills tio, kavajslag ägde rum.

Så mycket nostalgi på en och samma plats har jag svårt att hitta någon annanstans. Människor en känner igen. Danne i Shopen, Sören gick och hackade med järnåttan på träninghålet (jo han lever fortfarande) Fracke (i århundradets hockeyfrilla) tog en bärs innan han tränade puttning i trekvartsbrallor. Allt kändes som vanligt trots att inget är det. Alla är äldre, banan är bättre, typ sjukt fin, jag är sämre, men ändå okej. Tunnbrödsrullen med gustavkorv är lika god men kostar nu 40 istället för 25.

Nu väntar ett rehabläger i Thailand innan vi börjar färden mot Vasatorp GK och Tournament Course.

Om jag vinner Kavajslaget 2017 vet jag hur jag vill ha det 2018. Jag vill vara på en plats där allt är som vanligt trots att allt har ändrats.