Trevlig midsommar!
2010-06-25 08:25:30
Golf är en sån underbar sport då den passar vid nästan alla tillfällen. Dessutom går den väldigt bra att kombinera med andra härliga grejer som öl, trevligt sällskap och solsken. Detta ska nu göras av en tvåboll med fiskar i midsommarmorgonens friska luft. Med i sällskapet finns också en caddie vid namn Ida som ser detta livsnjuteri som ett träningspass vilket gör denna upplevelse till delad glädje. Varför får vi då möjligheten att tillsammans avnjuta denna underbara dag? Här följer en kort historik om högtiden midsommar.
|
Hedniskt midsommarfirande Eftersom det finns flera stenmonument som visar att människor i flera tusen år kunnat bestämma vid vilken tidpunkt sommarsolståndet inträffar är det troligt att någon form av firande förekommit kring midsommar långt tillbaka i tiden. Sommarsolståndet på norra halvklotet var den första dagen på årets tredje kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet vintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna. Under nordisk bronsålder förekom i Sverige soldyrkan. Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar. Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”. De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och står att läsa: “Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli”.
|
Kristet midsommarfirande
Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni (Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul).
På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangelieboken.
Konflikt mellan folkligt firande och kyrkan
På 1300-talet sökte nunnorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firandet som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder samt skamlösa visor.
Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskop Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firandet till att bli ett firande av Johannes döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.
Tidpunkt
Anledningen till att Johannes döparens dag infaller 24 juni är att Johannes enligt Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus. Att det inte blev 25 juni beror förmodligen på den romerska kalendern, som räknade datum ifrån första dagen den kommande månaden. Juldagen (25 december) var den åttonde dagen före 1 januari och då blev Johannes Döparens dag den åttonde dagen före 1 juli. Eftersom juni bara har 30 dagar (till skillnad från december som har 31) hamnade Johannes döparens dag således 24 juni.
Midsommardagen, som är allmän flaggdag i Sverige, infaller i Sverige sedan 1953 alltid på en lördag 20 juni–26 juni. Tidigare inföll midsommardagen alltid den 24 juni, på Johannes döparens dag. Detta är fortfarande fallet i t.ex. Estland, Lettland och Norge. Före 1925 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag.
Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter jämställs den med allmän helgdag. Ursprunget till firandet är att glädja sig över årets längsta dag, så den korrekta dagen att fira Midsommar på är när sommarsolståndet infaller, oftast den 21:a Juni. Bruket att inte fira på den av staten utsedda midsommarafton utan istället fira midsommar den 21:a juni och helt enkelt ta ut ett par extra semesterdagar är en trend som numera sprider sig bland det svenska folket.
Nutida midsommarfirande
I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum.
Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholkonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.
http://www.youtube.com/watch?v=0rzi4VaE2qE
Mat
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta inlagd sill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.
Inlagd sill har sedan länge tillhört vardagsmaten. Dock är traditionen med färskpotatis tillsammans med sillen relativt ung och skapades i storstäderna på 1920-talet. Förr sågs det som slöseri att äta potatis som ännu inte vuxit färdigt (i Nordsverige hinner dessutom inte potatisen växa så tidigt som till midsommar).
Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.
Folktro
Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen och framtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken. Barn skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.
Midsommarstång eller majstång kallas en stång som kläs med löv och blommor, som sedan reses för att dansas runt. Detta sker enligt framför allt svensk tradition vid midsommar varje år. För att klä stången används företrädesvis björklöv som dekoreras med blommor. Stången, som kan täckas helt med löven, har ofta en grundform av ett kors med två flätade ringar fästa under den horisontella bommen, men stängernas utseende samvarierar lokalt och regionalt.
Ordet majstång kommer av att midsommarafton ursprungligen firades genom att man lövade – majade – sina hem. Det kan hänga samman med årstiderna; i maj slår löven ut, att klä något med löv blir då att “maja” detta. En annan förklaring till ordet majstång är att den äldre tyska traditionen var att man reste majstången kring första maj, efter att man bränt upp vinterns häxerier i valborgsmässobålet. Att Sverige, som nästan enda land i världen, har majstång i juni skulle bero på att de tyskar som bosatte sig i Sverige inte fann de blommor de ville ha i maj, och därför sköt upp majfirandet till juni. Ordvarianten midsommarstång finns bevarad i skrift sedan 1600-talet.
I bland annat Småland??! förekommer en helt lövad midsommarstångtyp utan korsarm och med en stor krans som hängs vågrätt omkring stången nära stångens topp. Lövningen utförs vanligen med björklöv och kompletteras ofta med blommor.
Med denna historik tillönskar jag er alla en riktigt trevlig midsommar. SKÅL!!!
//Old Man
